fredag 20 februari 2009

ÄNTLIGEN!!


Så fick vi äntligen leveransen av hushållet från Kälarvet. Och jo, det blev lite som julafton. Två tomtenissar som verkade ha mexikanskt ursprung ringde på dörren och levererade min största julklapp någonsin; en kontainer. Som vanligt när det är "julafton" blev man som barn på nytt och blir alldeles ivrig för att se vad som finns inuti. Först fick jag stå med en lista och bocka av så att allt skulle finnas med och när allt det äntligen var klart fick jag inte ens öppna paketen själv. Där försvann den julstämningen...


Närå, de båda gubbarna var väldigt hjälpsamma och blev näst intill chockade när jag ville hjälpa till att bära möbler och kartonger. Oh mam, we will do that!!

Jag fick bara peka och sen placerades möblerna där jag ville ha dem. De skruvade till och med ihop köksbord och vardagsrumsbord. Mitt i alltihop behövde jag hjälp och var tvungen att ta livlinan "ringa en vän". Det blev grannarna i 28:an som fick rycka ut. Trevlig liten pratstund vi fick, tyvärr kändes den alldeles för kort. Tack för hjälpen förresten, tror nog jag glömde säga det.


När alla kartonger var uppackade var det en enda röra här och det var leksaker precis överallt. Men Hanna och Viktor såg väldigt glada ut över att få lite leksaker. Det var rätt kul att se deras miner när de kom ihåg leksakerna och mindes böckerna och allt annat som var nerpackat. Hannas julklappskudde med bild på morbror och K. Pippifigurerna hon fått av farmor och farfar i julklapp. Den rosa mattan vi köpte i höstas. Och Viktors alla nya bilar han fått i julklapp, bilmattan och doktorsväskan. Ja många leksaker att glädjas åt. De hann ju inte leka så mycket med julklapparna hemma, så det blev verkligen som en till julafton.


Huset känns lite mer hemtrevligt med några ytterliggare möbler och köket blir lättare att arbeta i med fler atteraljer. Hushållsmaskinerna får vi lov att använda adaptrar till, men tyvärr blir effekten något sänkt på vissa. Till exempel så skulle vi grädda våfflor och det tog en himla tid. Och dammsugaren sög på halvfart, men det blev rent i alla fall och det är ju huvudsaken.


Det enda som Hanna saknade var en grej hemifrån; Kommer inte våran brasa?? Det är ju skönt att få tända en brasa ju. Då får man ett uns av hemlängtan igen när hon säger så.

Hanna brukar prata rätt ofta om Kälarvet och att hon längtar efter att få flytta hem dit snart. Det är ju svårt att veta hur hon tänker och hur hon känner när hon säger att hon längtar hem. Känner hon på samma sätt som jag gör, eller säger hon det mer för att hon tänker på hemmet i Kälarvet? Svårt att veta. Men hon pratar om alla sina kompisar både på dagis och hemma på gården. Åh, när vi kommer hem så har E blivit stor, då vill jag leka med henne osv. Och O, är han pojk eller flicka då? Haha, ja jag tror nog att han fortfarande är en kille. Ja, säger hon, det är klart att han är.


Fredrik kom hem efter lunch som han lovat och det kändes jätteskönt med sällskap. Och hjälp med att dansa ut julen. Vi satt i trädgården och fikade på eftermiddagen, utemöblerna hade ju kommit och det var soligt och fint. Viktor sov en stund sen och Fredrik tog med sig Hanna på några ärenden så jag fick en stund för mig själv. Satt i en skön eftermiddagssol och läste en bok. Ljuvligt, ville bara att tiden skulle stå stilla. Sen lurade jag med Fredrik på en snabb promenad.

Skönt att komma ut och rensa skallen lite efter den rusch det blev hemma.


E och K kommer förhoppningsvis på besök ett par veckor i april, gissa om jag längtar?! Då blir det ett lite försenat 2-års kalas för Viktor. Och blir det som Hanna önskar så blir det fiskdamm.


1 kommentar:

Anonym sa...

Skönt att se att hon fortfarande är samma goa Hanna. Emma hälsar med många stora kramar & pussar. Mamma som sitter & tittar måste erkänna att tårarna trillar när jag ser denna goa unge. Jag saknar er nåt grymt!

Håller med om att det var en alldeles för kort stund vi pratade med det var otroligt kul att höra din röst igen!

Kram & ha en bra helg.

//Carina