"Man får ju göra som man vill..."

Idag har vi haft en skön och bra dag.

Vi gick till lekparken och lekte en lång stund. Träffade en "gran´ma" och hennes barnbarn. Ett tvillingpar som skulle fylla 2 år på alla-hjärtans-dag. Men de var lite mindre än Viktor ändå, som fyller sista mars. Men de var tydligen små när de föddes. Vet inte vad tanten hette, men trevlig var hon och det var kul att prata med någon. Varje gång passar jag på att få lite tips...om livet i USA. Vi åt lite frukt i lekparken och sen gick vi vidare på en lång promenad runt Lake Meredith som är en konstgjord sjö här i Summerwood. Tidigare på bild här i bloggen. När jag gick där tänkte jag på hur "inne" man är i det engelska språket. Man tänker på engelska hela tiden, och man drar sig inte för att gå in i en konversation med någon. Jag törs verkligen prata och engelskan blir bättre och bättre för varje dag, om jag får säga det själv :-)

En annan sak jag funderat på när jag promenerar på gatorna här i villaområdena är att det är så öde och ser så intetsägande ut. Husen ser igenbombade ut och man vet inte alls vem som bor där eller vad de lever för typ av liv innanför dörrarna. Kanske lite "desperate housewife´s" över det hela :-)

En gata som jag passerar varje dag är "Star Hollow". Är det inte nåt liknande som Gilmore girls-byn heter?

Barnen sov en stund när jag gick promenad. Det var strålande sol, inte ett moln och 25 grader varmt. Helt underbart.

Barnen och jag bakade idag igen på eftermiddagen (man får göra det när man går så många promenader eller hur?!). Vi bakade den supergoda kladdkakan som jag åt första gången på tjejhelgen i höstas. Den är grym!

Så bakar du vinnarkakan
Du behöver:
4 msk kakao
1,5 dl vetemjöl
3 dl socker
2 ägg
En nypa salt
100 g smält smör
En stor näve mini-marshmallows
Mariannefluff:
3 dl vispgrädde
1 påse Mariannekarameller
Gör så här:
1. Rör ihop alla ingredienser till kladdkakan och grädda i 150 grader i 35 minuter.
2. Ta ur Mariannekaramellerna, lägg i en påse och linda in i en handduk och krossa dem, till exempel med en kavel.
3. När all Marianne är krossad i små bitar, häll i grädden i en kastrull och värm upp till strax innan den börjar koka, den får inte koka! Häll i Mariannekrosset och rör tills det smält helt.
4. Ställ in gräddblandningen i kylen i minst 6 timmar, eller gärna över natten och vispa sedan upp grädden till ett fluff.
5. Skär upp kladdkakan i bitar och lägg i botten på ett glas eller liknande, lägg sedan på några marshmallows och sedan en klick Mariannefluff.

Sen dök Fredrik upp, och hade med sig leksaker till barnen som snälla arbetskamrater fixat. Rena rama julafton. Slog på datorn och lyssnade lite på Mix Megapol och fick höra Sonja Aldén med För att du finns. Fick minnas tillbaka på midsommarafton och vår underbara dag i Finnsåsen. (Hanna sa som vanligt när hon hörde sången; Åh, det här är ju den som Ida sjöng... och sen rabblar hon i vanlig ordning om Ida och Adam som är kusinerna och deras pappa som heter Anders och deras mamma Anneli osv och att Ida kan sjunga så fint).

Vi ringde mäklaren och meddelade att vårt förstahandsval på hus är klart (tro det men ja det blev det som jag ville). Hon skulle kolla hur läget var och höra av sig inom kort. Får väl se hur det blir.

Jo, jag skulle återkoppla till rubriken lite också tänkte jag. Hanna har ju dille på att byta kläder hela tiden och ska alltid ha alla byxor istoppade i strumporna. Nu har hon även börjat med att hon ska ha klänningar/tunikor istoppade i byxorna också...Hm. Vi försöker hela tiden med fina kommentarer om att det är OK, men man kan ju tänka lite på ibland hur det ser ut också. Hennes ständiga kommentar när vi påpekar eller säger till henne om nåt är "Men man får ju göra som man vill". Det uttrycket tror jag att jag ska anamma, rätt bra faktiskt. Man kan tänka efter, men i slutändan göra som man vill.