Humöret uppe igen!

Haft en supereftermiddag med nya vännerna i dag. De är glada, öppna och jättetrevliga allihopa. Barnen är i Hanna och Viktors ålder, men språket gör det svårt för dem.
Vi har med oss lite fika och träffas varje onsdag i någon lekpark här i närheten. Barnen kan leka och vi kan snacka och SKRATTA!! Det känns roligt. Jag vet att många där hemma bryr sig om hur man har det och hur man mår (Tack för det!!) men det känns skönt att kunna prata med några på nära håll också. Någon som vet precis hur man har det , någon som känner likadant eller som kan sporra osv. Vi delar erfarenheter som det är svårt att få någon annan att förstå. Jaja, nog tjatat om det, ni förstår poängen och vart jag vill komma.

Viktor och Hanna röjde runt i parken och testade ALLT. Klätterväggen som stupade 2,5 meter upp i 80 graders lutning fixade Hanna i ett huj...gissa vem som kom efter; den Vilde mannen Viktor:
-Ja tätta mamma, sa han bara när han kommit upp precis när jag kom ditrusande. Ok, sa jag. Det där var sista gången Viktor, du är lite för liten för den där. Men han tog några vändor till trots mina förmaningar.
Hanna lekte lite med Helena som vi träffat tidigare. Hon pratar danska och lite engelska så de har en språkbarriär där också. Men de leker mer och mer så jag hoppas verkligen de hittar varandra ännu mer desto mer vi träffas.
Såklart for Viktor i backen när han klänger på nån typ av stege och slår i armen. Han klagar fortfarande på att han har ont, så vi får väl se hur läget är i morgon. Får väl åka och kolla så det inte blivit nån spricka eller så om han fortfarande har ont då. Men han är ju en Nilsson igrund och botten, så det är lite stake i honom :-) Onsdagar har blivit olycksdagar två veckor i rad nu. Förra onsdagen trillade ju Hanna baklänges från soffkanten och rakt ner med bakhuvudet i klinkers-golvet. Ringde "hjärnskakningsakuten-Carlsson" i Korsgår´n och fick mina nerver lugnade en aning. Ett litet jack och en bula blev resultatet, ingen hjärnskaking som jag var rädd för. Glassmedicin hjälpte både den här onsdagen, lika som förra veckan. Bra att ha i frysen det där, synd bara att man är gift med en som äter upp barnmedicinen så fort man vänder ryggen till :-)

På lördag kommer en svensk familj hit och grillar. Emma och Fredric och deras dotter Julia som är en månad äldre än Hanna. Det blir en blind-date. Vet ju ingenting om dem egentligen. Vet ju bara att Emma är två år äldre än jag och Fredric är 2 år äldre än min Fredrik. Men vi ser fram emot det och det verkar som om de också gör det. Spännande och roligt!

För övrigt är det skitsvårt att skriva på datorn nu när var och varannan tangent är bortplockad...svårt att gissa vem som är boven? Spelar ingen roll var vi har datorn, nog är han där med sina pilimariska fingrar ändå den skitungen. Måste nog köpa honom ett pussel så han slutar leka med tangenterna framöver, om det nu finns nåt som hjälper mot klåfingriga barn?