...fyller 9 år idag.
Jag och Hanna blev bjudna på kalas till Mia som hade äran att få ta hand om Tuva denna dag.
Tänk att hon varit utan sin älskade mamma i två år. Två år!!! Vilket barn ska behöva det? Det är ju helt fel, så förbaskat orättvist. Om JAG saknar min bästa vän Vicki, hur mycket ska då inte hennes BARN sakna henne.
Barn glömmer ganska fort, så hur knepigt det än kan låta så kanske jag kommer ihåg henne bättre än vad barnen gör. Fan, det känns så jävla fel. Men vi får se till att de inte glömmer. Hjälpa dem att minnas. Och det gör jag så gärna, pratar gärna om henne. Tittar gärna på bilder och gamla sparade filmsnuttar.
Tillbaka till nuet; det är ju Tuva som fyller år idag!
Gissa om hon blev glad över att jag och Hanna kom på kalas. Kändes att hennes glädje var sann och jag blev berörd ända in i hjärtat. Vickis Tuva, Mias Linn och min Hanna, tre tjejer som är precis som vi en gång var. Hoppas ni också håller ihop och alltid kommer finnas där för varandra. Jag tror det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar